Riksdagsdebatten om den svenska insatsen i Afghanistan är nu slut. Det blev en intressant debatt. Inte minst Lars Ohly´s våldsamma attack mot S och MP som ju nu gör gemensam sak med Alliansregeringen i denna fråga. Samtidigt är det en märklig dubbelbokföring som Lars Ohly sysslar med. I sitt tal låter det som om man vill snabbt vill rycka bort de svenska soldaterna. Men den reservation man röstar för i kammaren om en stund betyder att man vill att Svenska soldater ska vara kvar i nära 1 000 dagar till och sen är man öppen dessutom öppen för hur läget är. Lars Ohly har ingen trovärdighet – inte i den här frågan heller…
Om någon är intresserad bifogar jag mitt tal nedan.
Fru talman!
Jag vill inleda mitt anförande med att tala om varför vi faktiskt är i Afghanistan. Det var efter talibanregimens fall i slutet av 2001 som ISAF inledde sin insats i landet. Det var och är på ett mandat av FN:s säkerhetsråd men också på en direkt inbjudan av den afghanska regeringen i Kabul. Det är således en folkrättsligt legitim insats som vi svenskar tillsammans med 48 andra länder deltar i.
Men det är faktiskt inte bara det rent folkrättsliga stödet som insatsen grundar sig på utan det finns också ett stöd för insatsen bland det afghanska folket. Det visar bland annat en undersökning från Asia Foundation där 7 av 10 av den afghanska befolkningen menar att de utländska styrkornas stöd fortfarande är nödvändigt. Detta är viktigt eftersom det visar på en legitimitet för den militära insatsen i detta land.
Ibland kan man få uppfattningen att det vi i Sverige sysslar med i Afghanistan bara är av militär natur. Att det är pansarbilar, helikoptrar och tungt beväpnade soldater som är Sveriges bidrag till att lösa landets problem. Detta är förstås en viktig och nödvändig del men det är inte allt. Närmare 500 miljoner kronor satsas under 2010 på långsiktigt biståndsarbete. Det är pengar som går till FN:s Kvinnofond (UNIFEM) som sysslar med att förbättra afghanska kvinnors rättigheter genom att bekämpa könsrelaterat våld och skapa ekonomiska möjligheter för kvinnor. Det är pengar som går till FN:s barnfond (UNICEF) som hjälper afghanska barn att få en utbildning, något oerhört viktigt i ett land där färre än en tredjedel av befolkningen läsa och skriva. Det är pengar som går till projekt som Hand in Hand och Afghan Aid som sysslar med småföretagande och stöd till den afghanska landbygdens olika näringar. För att förhindra att kriminalitet och extremism växer sig starkare är det helt avgörande att det finns lagliga vägar att försörja sig på. Alla dessa biståndsinsatser talar sitt tydliga språk: Sverige befinner sig inte bara militärt utan också civilt på den afghanska marken. Och dessa två förutsätter varandra. Ingen hjälporganisation vill i dag vara i Afghanistan om inte de utländska soldaterna fanns på plats.
Så hur ser situationen ut i dagens Afghanistan? Ja, det är tydligt att landet står inför mycket stora utmaningar. Ett av de absolut största är korruptionen. Den är mycket utspridd och förekommer idag på alla nivåer i det afghanska samhället. Bekämpningen av denna och en förbättrad säkerhet i landet är kanske två mest avgörande punkterna för att den afghanska ekonomin långsiktigt ska kunna utvecklas.
Fru talman
Under 2010 har säkerhetsläget försämrats, vi har upplevt flera tragiska fall där svenska soldater fått sätta livet till i en situation där allt fler talibangrupperingar genomfört koordinerade eldöverfall, attacker med improviserade sprängladdningar och självmordsattacker. Säkerheten för våra soldater är förstås oerhört viktig. Denna är förstås intimt sammankopplad med soldaternas utrustning.
För våra förband insatta i Afghanistan är det viktigt att:
a) Underättelseförmåga med exempelvis obemannade spaningsflygplan
b) Splitterskyddade fordon
c) Helikopter (kommer i april).
Fru talaman,
Det är oroande att taktisk spaningsförmåga ännu inte finns. En oro som ministern verkar dela. Även försvarsmakten har vid ett flertal tillfällen sagt att förmågan är efterfrågad. Jag är glad över att behovet av att taktiska obemannade luftfarkoster, sk TUV tillförs våra trupper i Afghanistan betonas i utskottets betänkande.
Bakgrunden är den svensk-finska styrkan i Afghanistan under 2009 fått utstå mer än 45 attacker, något som eskalerat ytterligare under detta år. En obemannad spaningsfarkost gör det möjligt att upptäcka hot innan våra trupper går in i ett område. Från hög höjd kan både planerade eldöverfall och utläggning av vägbomber upptäckas med hjälp av avancerade sensorer.
I dagens nummer av Ny Teknik finns ett helt uppslag om att det redan i Afghanistan insatta stridstekniska obemannade systemet ”Falken” räddar svenska soldaters liv.
I artikeln säger den ställföreträdande chefen för den svenska Falken operatörerna att antalet incidenter ökat från 45 under 2009 till i år så många som 100-150 incidenter varav 70-80 var direkta stridskontakter. Det är den verklighet våra soldater befinner sig i!
Förutom att lovorda det stridstekniska systemet understryker soldaterna återigen betydelsen av att ett taktiskt system snarast kommer på plats för att komplettera Falkens förmåga att spana på nära håll vid en direkt händelse med ett taktiskt system som kan spana förebyggande över stora avstånd.
Fru talman,
Det är sant att det på många sätt är en svår situation i dagens Afghanistan, extrem fattigdom, brist på mänskliga rättigheter, korruption etc.
Samtidigt finns det ljuspunkter som man inte får glömma bort. Antalet civila dödsoffer som orsakats av afghanska och internationella styrkor har enligt FN minskat betydligt i förhållande till samma period förra året. Till viss del kan detta förklaras med den nya militära strategin som godkändes av ISAF-länderna i oktober förra året och som syftar till att förbättra skyddet för civilbefolkningen från regeringsfientliga gruppers attacker och samtidigt påskynda utbildningen av de afghanska säkerhetsstyrkorna. En annan positiv utveckling är att allt fler flickor får tillgång till utbildning vilket förut bara en mycket liten del fick. Hela7 miljoner barn går i skolan i Afghanistan nu, jämfört med bara 800 000 år 2001.
Som kristdemokrat välkomnar jag den överenskommelsen som i höstas slöts mellan regeringen och Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Överenskommelsen innebär att Sverige ska bidra till att förverkliga den afghanistanska presidentens mål att de afghanska säkerhetsstyrkorna skall kunna leda och genomföra operationer i alla provinser i slutet av 2014. För Sveriges del innebär det att ett successivt överlämnande av säkerhetsansvaret kommer att inledas under nästa år.
Herr/fru talman!
Helgens händelser där en man sprängde sig själv i julhandeln i Stockholm har även kommit att påverka frågan om vårt engagemang i Afghanistan. Eftersom attentatsmannen gjorde kopplingen till att vi deltar i Afghanistan har också röster höjts för att vi nu ska dra oss tillbaka, annars, menar man, kan vi räkna med flera dåd. Jag menar att detta är en mycket farlig utveckling. Att vi ska låta vårt engagemang för Afghanistans folk var avhängigt av terrorns inträde i Sverige är ju att ge terroristerna rätt.
Därmed ber jag att få yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.
